Sista chansen.

Jag förstår inte, jag har sökt så mycke jobb och ändå så har jag itne fått nått. De ringde till Jonas i morse och frågade om han ville jobba på ett dagis. De ville tydligen ha en kille som jobbade där. Pfff vilket skämt.

Idag bakar jag, igen. Morotsbröd, det är kul. Men jag hoppas verkligen att de jäser mer i ugnen. För annars kommer det bli skorpor igen och man kan ju faktiskt inte misslyckas varje gång man försöker baka bröd. Blir det fel skyller jag på morötterna bara för de är orangea.

Just nu ligger jag och underhåller mig genom att lyssna på "Sista chansen" av Marian Keyes. Jag älskar henne. Hennes böcker äger! Jag kan verkligen känna igen mig i "Tara" i boken. Hon gör allt för sin kille och har ingen stake att säga ifrån. Säger han att hon är tjock och var snyggare förr skrattar hon, medans hon innerst inne blir jätteledsen och hon försöker tänka possitiva tankar om att allt kommer bli bättre och att de bara är inne i en dålig period fast hela världen rasar samman runt henne och hon verkligen bara borde skita i honom. Hon ångrar sig så fort hon sagt ifrån och ber på sina bara knän om ursäkt. Fast för mig är det mer tvärt om. Jonas säger att jag ska bli tjockare för jag var sötare förr..Hm..

Jag borde skaffa lite mer stake, sluta skaka som ett asplöv varje gång jag ens funderar på at konfrontera någon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0